Skolelevernas mentala hälsa 

 

 

Mental ohälsa 

 

Barnens och ungdomarnas mentala hälsa bygger på samverkan mellan arv och uppväxtmiljö. Avvikelser i hjärnans funktion kan yttra sig som beteende- eller känslolivets störningar. Svåra och bristfälliga uppväxtomständigheter kan också leda till ifrågavarande störningar. Ungefär var femte del av barnen är i behov av psykisk hjälp eller har behov av stöd.

 

 

Ångest  

 

Ångeststörningar är de vanligaste mentala störningarna bland barn och unga. Ångest är ett spänningsläge som beror på en inre konflikt, som i måttliga mängder är ett normalt fenomen. Om ångesten växer ihärdigt stor, kan den leda till olika former av symptom. Av dessa är de vanligaste olika rädslor, sömnlöshet, koncentrationssvårigheter, panikstörningar eller rädsla för sociala situationer.  Även bakom skolrädsla, huvudvärk eller magont kan existera störningar i känslolivet. Skoleleven kan på många olika sätt uttrycka sitt illamående. För pojkar är det vanligt att bråka, flickor retas muntligt. Den vuxnas bestämda ingripande och gränssättning hjälper ofta. Enbart bestraffning utan att reda ut händelser och situationer kan bara förvärra symptomen.

 

 

Depression

 

Depression utvecklas då skoleleven måste klara av ihärdig ångest eller mobbning. Elevens andliga resurser avtar och då medföljer utmattning eller hjälplöshet – som lamslår. Depressionen är medelsvår eller svår beroende av hur mycket funktionsförmågan är nedsatt. Den deprimerade har en orimligt negativ självuppfattning, ofta känslor av skam och skuld. Skoleleven kan försöka med överdriven skolprestation köpa sig själv acceptans av vuxna och sig själv. Den unga kan i värsta fall dra sig från kompiskontakter och hobbyn. Då är eleven i behov av professionell hjälp. Största delen av depression hos barn och unga identifieras inte i tid och de unga blir ofta utan hjälp.

 

 

Hur hjälpa skoleleven

 

Föräldrar och de vuxna som verkar med skoleleven har en viktig uppgift i att känna igen barnets olika känslolägen. Av naturen kan barn och unga meddela när hon eller han mår bra eller dåligt. Om känslouttryck har kvävts eller känslorna inte har uppmärksammats, slutar barnet eller unga att uttrycka dem, blir inbunden och döljer sina känslor. Till slut kan situationen leda till känslokyla, som förorsakar plåga för andra. Det är viktigt för vuxna att använda sin egen känsla då man identifierar barns och ungas känslor. För föräldrarna och vuxna är det bra att berätta om eget känsloläge med ord, dvs. man lägger ord på erfarenheterna. Då barn och den unga försäkrar sig om att man tillåter dem att må bra eller dåligt kan de få tröst eller dela glädje, då känna sig trygga. Detta är en förutsättning för en god uppväxt och utveckling. Att känna igen känslor och namnge dem i sig själv och hos andra är en förutsättning för fungerande sociala kontakter. Friends programmet hjälper barn och unga att känna igen egna känslolägen, namnge dem och utnyttja sina färdigheter i sociala situationer. 

 

Friends ledningsgruppens medlem, doktor i medicin och kirurgi Hannu Penttinen